
Opioider och opiater
Opioider, till exempel heroin och vissa smärtstillande läkemedel, dämpar smärta och ger rus genom att påverka hjärnans belöningssystem. De kan ge andningsdämpning och överdoseringsrisk. Långvarig användning innebär hög risk för svårt beroende.
Om opioider
Opioider är ett samlingsnamn för substanser som aktiverar opioidreceptorer. Den substans som tas fram ur växten opiumvallmo brukar kallas opiater. Det innefattar bland annat morfin och heroin. Det finns även syntetiska (kemiskt framställda) opioider, några exempel är tramadol, oxykodon och metadon. Effekterna av de olika substanserna liknar varandra och i denna text används därför det bredare begreppet opioider.
Opioider har starkt smärtstillande och berusande egenskaper och har därför använts under flera tusen år. Under 1800-talet isolerade man den aktiva beståndsdelen morfin, och utvecklade så småningom den mer snabbverkande varianten heroin. Samma århundrade uppfanns injektionssprutan. Tillsammans med de nya, starkare opioiderna medförde det stora risker. Heroin är den opioid som ger kraftigast rus.
Opioider som morfin, oxykodon och fentanyl används även i kontrollerade former som smärtstillande läkemedel inom sjukvården.
Användning och påverkan
Vanligast är att injicera heroin men det går också att röka. Inom någon minut efter ett heroinintag kan du känna stark eufori och under cirka en halvtimme ett mer stillsamt välbehag. Den som använt heroin kan må ganska bra under ett antal timmar efter intaget, innan abstinenssymtom börjar uppträda.
Kroppens egna opioidsystem påverkar hur du känner smärta, hur immunsystemet fungerar och vad du har för känslomässiga reaktioner. Heroin och andra opioider påverkar kroppens opioidreceptorer och det är därför ett effektivt medel mot smärta.
Tramadol
Tramadol, även kallat ”tram” eller ”trad”, är en opioidform som har ökat de senaste åren och som oftast intas i form av tabletter. Det finns som verksam substans i flera olika läkemedel, som exempelvis Tradolan och Nobligan. Det är särskilt vanligt bland unga och tramadol är oftast den första opioid som ungdomar testar. Tramadol är speciellt på så sätt att det både är aktiverande och avslappnande. Till en början är det uppiggande men efter hand ger ruset samma effekter som andra opioider med nedsatt medvetandegrad, dåsighet, eufori samt smärt- och ångestlindring. Vid höga doser av tramadol finns en ökad risk att drabbas av krampanfall.
Abstinens
Abstinensen efter opioider beror på hur länge och hur mycket opioider du tagit. Abstinensen kan inträda inom första dygnet efter sista intaget om du tagit heroin. Du kan känna dig sjuk, bli illamående, få muskelvärk, rinnande näsa, diarré, svettningar, tandvärk, eller drabbas av uttorkning och sömnsvårigheter.
Abstinensen varar oftast i några dagar och är i sig inte farlig, men i vissa fall kan besvären vara så svåra att du behöver läkemedelsbehandling på sjukhus. På grund av sina kraftiga egenskaper kan det vara svårt att genomföra en nedtrappning på egen hand och de flesta med abstinens från opioider behöver vårdens hjälp för nedtrappning.
Långsiktiga besvär
Alla opioider är beroendeframkallande, inte minst eftersom de ger snabb toleransökning och abstinensbesvär när man slutar. Det betyder att du måste ta allt större mängder för att få samma effekt. Heroinberoende är ett allvarligt sjukdomstillstånd med hög överdödlighet och stor risk för överdosering. Opioider försämrar andningen och risken för dålig andning ökar markant om du blandar opioider med andra substanser som till exempel lugnande mediciner eller alkohol.
Heroinberoende kan ge flera olika följdsjukdomar. Om heroin injiceras med sprutor som delats av andra kan du drabbas av blodburen smitta såsom hiv och hepatit B och C samt bakteriella infektioner som påverkar hjärtat och andra organ i kroppen.
[om behandling av opioidberoende?]

Sök hjälp
Om du misstänker att du har ett drogberoende finns det hjälp att få. Läs mer om vad beroendevården kan hjälpa dig med.
Länkar - unga, unga vuxna och vuxna
Om beroende av droger på 1177
På 1177.se finns bra samlad information om drogberoende, när du ska söka vård och vilken hjälp du kan få av vården.
- Uppdaterad: 17 november 2026
- Hjälpte sidan dig?