
LSD och hallucinogener
LSD och andra hallucinogener påverkar hjärnans sätt att tolka sinnesintryck. Användning kan ge starka förändringar i verklighetsupplevelse, ångestfyllda ”snedtrippar” och på längre sikt kvarstående perceptionsstörningar och psykiska besvär.
Om hallucinogener och LSD
LSD tillhör gruppen hallucinogener, det vill säga droger som ger hallucinationer. En hallucination är en upplevelse som känns verklig men i själva verket inte är det, utan bara utspelar sig i hjärnan.
Utöver LSD förekommer en rad andra hallucinogena droger som alla har liknande effekter. Några exempel är meskalin från peyote-kaktusen och psilocin, ketamin eller psilocybin som finns i vissa hallucinogena svampar (även kallat magic mushrooms, magiska svampar eller psykedeliska svampar). Ecstasy räknas ibland också som en hallucinogen, men har till viss del annorlunda effekter än övriga hallucinogener.
Användning och påverkan
LSD förekommer ofta indränkt i små, mönstrade pappersbitar som man lägger på tungan. Ruset kommer inom en timme och kan hålla på olika länge, ofta mellan 6-12 timmar, beroende på hur stor dos man tagit.
De flesta hallucinogener är mycket potenta, vilket gör att du kan få hallucinationer av mycket små doser. Hallucinationerna kan både synas, höras och kännas. De kan variera beroende på yttre och inre förutsättningar, som miljön omkring dig och vilket känslotillstånd du har i samband med användningen. Du kan också få förändrade uppfattningar om tid, rum och dig själv under ett rus.
Kroppsliga tecken på ett hallucinogent rus är ökad salivproduktion, ökat tårflöde och förstorade pupiller. Men det är framför allt hjärnan och psyket som hallucinogener påverkar. Det är inte ovanligt att även få ångest, panik eller paranoia. I regel klingar dessa effekter av när drogen går ur kroppen, men för en del kan sådana besvär kvarstå under längre tid.
Abstinens
Idag finns inte några specifika abstinenssymtom angivna för hallucinogener.
Långsiktiga besvär
En liten andel av de som använder LSD drabbas av flashbacks eller återkommande symtom som liknar de under ruset, även långt efter själva intaget. De kan komma spontant eller triggas av andra droger, av stress eller utmattning. Ett sådant tillstånd brukar kallas ”hallucinogen-inducerad persisterande perceptionsstörning” (HPPD), där synstörningar av olika slag är vanligast. Exakt vad HPPD beror på och hur det kan behandlas är ännu okänt. Ofta minskar dock besvären med tiden.

Sök hjälp
Om du misstänker att du har ett drogberoende finns det hjälp att få. Läs mer om vad beroendevården kan hjälpa dig med.
Länkar - unga, unga vuxna och vuxna
Om beroende av droger på 1177
På 1177.se finns bra samlad information om drogberoende, när du ska söka vård och vilken hjälp du kan få av vården.
- Uppdaterad: 17 november 2026
- Hjälpte sidan dig?