Stöd för dig som är närstående
Att stå nära någon som har ett beroendeproblem kan vara svårt på många olika sätt. Det kan skapa oro och frustration, påverka relationen samt försämra ens egna mående och livskvalitet. Många kan behöva stöd och hjälp.
Du som är närstående eller anhörig bär inte ansvar för situationen och har ingen skyldighet att förändra en annan persons vanor. Det går aldrig att tvinga någon att söka hjälp. Alla vuxna människor har rätt att bestämma över sig själva. Det är ofta en lång process att få en person att söka hjälp - det finns inga snabba genvägar. process.
Steget att söka hjälp behöver tas av den som har beroendet.
Patient- och närståendeutbildningar (PNU)
Inom psykiatrin anordnas patient- och närståendeutbildningar för olika diagnoser (till exempel substansberoende, ADHD, PTSD med mera). I dessa får du och din närstående lära er mer om den aktuella diagnosen och hur den kan påverka. Fråga din behandlare eller kontakta den mottagning/avdelning där din närstående behandlas för att få mer information.
När det finns barn med i bilden (borde det här vara en egen sida?)
Filmen? Riktas till barn.
När någon i familjen lider av ett beroende så påverkas även barnen. Det är därför viktigt att göra situationen begriplig för barnen och hjälpa dem så att de kan känna sig trygga. Vi vet att många patienter som är föräldrar oroar sig för hur deras barn mår och undrar hur deras egen sjukdom påverkar barnen. Patienter hos oss som är föräldrar erbjuds därför stöd i ditt föräldraskap. Vi hjälper även till med stöd och information till barnen.
Barnombud
Inom alla våra enheter finns det barnombud som du som förälder eller närstående kan vända dig till vid frågor rörande dina barn. Barnombuden kan hjälpa till med:
Föräldrastödjande samtal
Samtal med barn och föräldrar
Barnsamtal som förbereds med förälder
Initierande och samverkan med andra instanser
Vill du veta mer så tala med din vårdkontakt hos oss eller fråga efter barnombud på mottagningen.
Fyra råd från psykolog
Filmen
Anhörigstöd och anonyma stödlinjer
Frågor och svar
Hur hjälper jag en närstående med beroendeproblematik?
Du kan på olika sätt, med små medel, försöka så ett frö till förändring. Här är några råd, men tänk på att de är väldigt övergripande. Om du kontaktar ett anhörigstöd har du möjlighet att få mer djupgående och personlig rådgivning.
Uttryck din oro i "jag-form"
Det första du kan göra är att lyfta frågan och uttrycka din oro. Ta bara upp det när ni är opåverkade och befinner er på en trygg, lugn plats. Prata gärna i jag-form, det vill säga hur du upplever situationen och vad som gör dig orolig, snarare än att säga vad den andra gör eller inte gör. Till exempel: "Jag blir ledsen när...", "jag känner mig orolig när du..." eller "jag är rädd för att det här kommer att leda till...".
Motivera
Att försöka motivera någon handlar om att ge positiv förstärkning, till exempel när hen är nykter/drogfri eller uttrycker önskan om förändring. För att en förändring ska vara möjlig krävs egen inre motivation, så försök vara nyfiken och ställ frågor om hens egna drivkrafter:
- Vad har fått dig att vara nykter/fundera på att förändra just nu?
- Vad skulle du vilja göra mer av?
- Vilka för- och nackdelar ser du med användandet respektive att söka hjälp?
- Vilket typ av stöd skulle du föredra?
Tillåta naturliga konsekvenser av beroendet
Brukar du hoppa in och "rädda upp situationen" för att hjälpa din närstående? Då kan det vara bra att fundera över vad som skulle hända om du slutade göra det. Ofta gör vi det av omtanke och för att skydda den andra personen, men att låta din närstående ta ansvar för sina problem och de konsekvenser det skapar är inte elakt. I bästa fall kan det öka din närståendes egna motivation till att söka hjälp.
Fundera över alternativa aktiviteter
De flesta av oss har lättare att lägga till en vana än att ta bort en, så ett annat sätt att hjälpa kan vara att göra nyktra aktiviteter tillsammans. Till exempel att gå på bio, spela badminton, spela spel, ta promenader eller gå till gymmet ihop. Fundera över olika alternativ till aktiviteter som ni båda skulle uppskatta.
Hur vet jag om jag är medberoende?
Det är aldrig ditt fel att din närstående fortsätter med sina vanor och upprätthåller sitt beroende.
Medberoende är ett omtvistat begrepp
En del anhöriga känner igen sig i det medan andra inte alls gör det. Vad många menar när de pratar om medberoende är att vissa gester hos dig som anhörig, som ofta utförs i all välmening, kan minska de negativa konsekvenserna för den andra personen och på så sätt underlätta användningen. Det kan till exempel vara att ringa till jobbet och sjukanmäla någon som sover ruset av sig, städa undan burkar/flaskor efter natten innan barnen vaknar, ge pengar, betala räkningar etc.
Vad skulle hända om du slutade?
Det är fullt naturligt att vi vill hjälpa/skydda en person vi står nära och dessa reaktioner behöver inte vara fel i sig. Samtidigt som de kan göra att din närstående slipper uppleva vissa negativa effekter av sitt alkohol-, drog- eller spelbruk. Något som kan vara bra att fundera över är vad som skulle hända om du slutade med något?
Jag känner mig maktlös. Vad ska jag göra?
Situationen kan vara väldigt jobbig även för den som står bredvid. Många anhöriga lider i det tysta. Du kan uppleva en maktlöshet, uppgivenhet, stress eller frustration. Kanske känner du dig orkeslös och som att din närståendes beroendeproblem tar all energi?
Ta hand om dig själv
Det är inte ovanligt att tänka mer på hjälp för sin närstående än sitt eget välbefinnande. Men som anhörig påverkas du på många sätt och du behöver ta hand om även dig själv. Har du börjat göra mindre av sådant som får dig att må bra? Finns det i så fall något du kan återuppta?
Ensam inte är stark!
Du är värd att må bra och det finns många som vill hjälpa dig. Det kan handla om stöd från vänner och bekanta, eller från kommunen, stödlinjer eller ideella föreningar. Kolla i listan med anhörigstöd eller kontakta någon av de anonyma stödlinjerna.
- Uppdaterad: 17 november 2026
- Hjälpte sidan dig?