Lagar och rättigheter
Dina rättigheter i vården styrs av lagar, bestämmelser och regler för hur vården ska ta hand om och bemöta både dig och dina närstående. Det finns också regelverk för hur du kan klaga eller lämna synpunkter på vård och tandvård.
Behandling av personuppgifter
Varje gång du är i kontakt med vården registreras uppgifter om dig. Det är noga bestämt hur vården får registrera och använda personuppgifter. Vi har därför ett stort ansvar att se till så att dina personuppgifter hanteras på rätt sätt för att säkerställa en bra och säker verksamhet och samtidigt skydda din integritet.
Det finns flera situationer då vi behandlar personuppgifter. De vanligaste situationerna är:
- Journalföring inom hälso- och sjukvården.
- Statistik inom hälso- och sjukvården.
- Verksamhetsuppföljning och kvalitetssäkring av vården.
- Forskning inom vården.
- Personalfrågor, som löner, sjukfrånvaro och jobbansökningar.
Om du har frågor om vår personuppgiftshantering eller dina rättigheter enligt dataskyddsförordningen, eller vill kontakta våra dataskyddsombud är du välkommen att kontakta oss.
Postadress: Dataskyddsombudet, Stockholms läns sjukvårdsområde, Box 43436, 104 31 Stockholm, Tel: 08-123 400 00 (växel).
E-post: gdpr.slso@regionstockholm.se.
Tänk på att aldrig skicka något som innehåller patientuppgifter via e-post.
Om personuppgiftsbehandling inom Region Stockholm(Extern länk)
Lagar och regler som styr vår verksamhet
Patientdatalagen
Regler för behandling av personuppgifter inom hälso- och sjukvården finns i Patientdatalagen. Lagen reglerar bland annat:
- möjligheter för hälso- och sjukvårdspersonal som deltar i vården av en viss patient att ta del av journaluppgifter som behövs för vården även om de skrivits inom en annan sjukvårdsorganisation
- regler för vilka som i sitt arbete inom hälso- och sjukvården får ta del av patientuppgifter
- patientens rätt att spärra uppgifter i sin journal i ett elektroniskt journalsystem
Hälso- och sjukvårdslagen
Hälso- och sjukvårdslagen är en så kallad ramlag och innehåller grundläggande regler för all hälso- och sjukvård. Lagen reglerar också vad vi som vårdgivare är skyldig att erbjuda dig som patient.
Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)
Syftet med lagen är att du som har funktionsnedsättningar ska få det stöd som du behöver för att kunna leva ett så självständigt liv som möjligt. LSS är en så kallad rättighetslag. Det betyder att du kan vända dig till domstol om du inte får det stöd du har rätt till.
Patientavgifter och högkostnadsskydd
Hälso- och sjukvården i Sverige bekostas till största delen av region- och kommunalskatter. Den avgift som du betalar vid exempelvis ett läkarbesök är bara en liten del av vad det faktiskt kostar.
Högkostnadsskydd innebär att det finns en gräns för hur mycket du behöver betala för hälso- och sjukvård. Högkostnadsskyddet är utformat likadant i alla landsting och regioner i Sverige.
Patientavgifter och högkostnadsskydd på 1177.se(Extern länk)
Patientlagen
Patientlagen började gälla 1 januari 2015. Lagens viktigaste mål är att stärka patientens ställning och göra människor mer delaktiga i sin vård.
Genom lagen har du möjlighet att välja utförare av offentligt finansierad primärvård och öppen specialiserad vård i hela Sverige. Du kan också lista dig i en annan region än den du bor i. Din hemregion bekostar vården, men du får själv stå för resor och uppehälle.
En viktig del i lagen är att vårdpersonalen har ökade skyldighet att informera patienten om vilka val, risker och möjligheter som finns. Patienten ska bland annat få information om behandlingsmetoder och risker för komplikationer.
Patientsäkerhetslagen
Patientsäkerhetslagen innebär bland annat att vårdgivaren har ett ansvar i att hitta och åtgärda systemfel. I patientsäkerhetslagen finns också rutiner för hur klagomål på vården ska handläggas. Mer information om vårt patientsäkerhetsarbete hittar du under rubriken Trygg och säker vård ovan.
Lagen om psykiatrisk tvångsvård
Utgångspunkten är att all hälso- och sjukvård är frivillig. I vissa fall kan det dock finnas skäl att vårda någon mot dennes vilja, det vill säga med tvång. En person som lider av en allvarlig psykisk störning och är i behov av psykiatrisk dygnetruntvård, men vägrar ta emot vård på frivillig väg, kan vårdas med stöd av lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT.
Vården kan ges på en sjukvårdsinrättning (sluten psykiatrisk tvångsvård) eller utanför en sådan sjukvårdsinrättning (öppen psykiatrisk tvångsvård). Det är i lagen noga reglerat hur vård under tvång får ges. Tvånget ska utövas så skonsamt som möjligt och med största möjliga hänsyn till patienten.
Lagen om rättspsykiatrisk vård
Den som har begått ett brott och har en allvarlig psykisk störning kan dömas till rättspsykiatrisk vård. Vården ges då med stöd av bland annat lagen om rättspsykiatrisk vård, LRV. Även rättspsykiatrisk vård kan ges i sluten eller öppen form. Förutsättningarna för vård med stöd av LRV liknar dem som gäller för psykiatrisk tvångsvård enligt LPT.
Tystnadsplikt och sekretess
Alla som arbetar inom hälso- och sjukvården har sekretess. Det innebär att information om din kontakt med vården och den behandling som du får, som huvudregel inte får föras vidare utan ditt medgivande. Detta regleras i offentlighets- och sekretesslagen för alla som jobbar i offentlig hälso- och sjukvård.
Prover som sparas i biobank
När du undersöks i vården kan du behöva lämna prover. Vanliga prover är blodprov och vävnadsprov. En del prover sparas i en så kallad biobank. Proverna sparas framför allt för att din vård ska bli så bra och säker som möjligt.
Biobanken och hur prover får sparas och användas på 1177.se(Extern länk)
Barnkonventionen
Barnkonventionen är en internationell överenskommelse som även är svensk lag. Den lägger grunden för barns rättigheter och är tänkt att vara det yttersta skyddsnätet då övriga lagar inte räcker till.
- Uppdaterad: 11 mars 2026